Hur är det med er? Här är vi än så länge friska och har (så vitt vi vet) inte drabbats utav Covid-19. Det känns skönt samtidigt som det är jobbigt att ständigt behöva leva med oro kring om och när vi kommer drabbats. För om sanningen ska fram så har jag svårt att tro att vi skulle slippa undan - när så många andra drabbats.

Vi hoppas dock fortfarande att vi slipper drabbats, och håller oss därför så gott det går till restriktionerna. Faktum är att det från och med idag t o m blev bestämt att dotterns studier numera ska vara på distans de också. Än så länge gäller beslutet bara fram till januari, men det kan ändras fort och ingen vet vad som egentligen händer efter nyår.

Det känns naturligtvis lite tråkigt, samtidigt som det på ett sätt känns ganska väntat. Det tråkiga ligger naturligtvis i första hand i oro. Som förälder blir man ju naturligtvis rädd över hur det på sikt påverkar ens barn och dennes studieresultat. Det känns därför lite nervöst men samtidigt är terminens betyg nu redan satta. Det i praktiken innebär att det inte är mycket till riktiga lektioner kvar nu innan terminen är slut.

Så vi får ta en dag i taget helt enkelt här hemma. Förhoppningsvis får barnen komma tillbaka till skolorna redan i januari (och om inte får vi lösa eventuella problem då).

Hur ser det ut för era barn? Har de också distansstudier från och med idag?

Idag vaknade vi upp relativt tidigt, vilket inte händer varje söndagsmorgon. Här hemma är vi vanligtvis ganska sega på mornarna. Men idag hade Alva en viktig tid att passa som hon absolut inte ville missa. Så vi gjorde oss redo så snabbt vi bara kunde och begav oss därefter iväg.

Utanför mötte vi upp min pappa i bilen. Han var redo att köra oss bort precis som utlovat. Längst vägen passade Alva på att öva sina repliker ett par gånger extra. Idag väntade nämligen en ny provfilmning för Alva. Det var ju ett tag sedan sist men åt andra sidan söker vi inga roller aktivt heller. Men när det väl dyker upp så är Alva alltid på hugget.

Det var hon även idag och det märktes tydligt. Hon blev klar först av alla barn på plats. Hon fick också beröm av filmteamet för att hon kunde replikerna som ett rinnande vatten. Det kändes riktigt härligt att höra, och det syntes på Alva att även hon tyckte. Oavsett hur det än går så var hon riktigt, riktigt grym och det ska mitt lilla hjärta ha stor eloge för. Hon är fantastiskt bra och jag är galet stolt över henne.

Nu får vi bara hoppas hennes presentation räcker hela vägen, och att hon i övrigt passar in för rollen när det gäller utseende och personlighet.

Så det är precis vad jag ska satsa på nu under helgen. För nu är terminens första tenta gjord, och den kändes faktiskt riktigt bra. Planen inför helgen kommer bestå utav en resa till Västerås för min (och min mammas) del. Det är nämligen dags för nästa ambassadörsträff med Coppermiths. I samma veva har vi även planerat in en vistelse på Kokpunkten och deras wellness avdelning. Där om någonstans ska jag passa på att njuta lite extra.

Alva kommer bli kvar här hemma (eller ja, hemma hos min pappa). Där ska hon roa sig och njuta av lite egentid med morfar. De har diskuterat och pratat om att hitta på något roligt tillsammans. Men det har inte bestämt något ännu så det återstår att se vad det blir. 

Nu ska jag återgå till att förbereda och fixa de sista inför imorgon. Vi reser tidigt imorgon så det är mycket som ska hinnas fixas och förberedas innan. 

Vad har ni för planer inför helgen? Ska ni göra något roligt?

Barn ställer många frågor. Ibland samma fråga om och om igen. Studier visar att unga barn frågar omkring 300 frågor varje dag. I det här inlägget har jag därför valt att ställa 31 stycken frågor till Alva. För nu tyckte jag att det var min tur att faktiskt få fråga för lite omväxlings skull.

Vad dagdrömmer du om?
Ja, lite då och då brukar jag dagdrömma om vad jag ska göra den dagen. Typ något speciellt. Som nu till exempel när jag tänker på tjejkvällen. Den som jag anordnar på fritidsgården och som snart äger rum.

Vad gör dig glad?
Jag brukar väldigt ofta bli glad om någon gör något roligt. När någon får mig att skratta, eller typ gör en rolig grimas. Jag brukar också bli glad när jag tänker på något som jag ser fram emot.

Vem gillar du på förskolan/skolan och varför?
Just nu gillar jag en kille i min klass, men jag vill inte säga vem. Det är svårt att beskriva varför jag tycker om honom. Det är svårt att säga varför jag har känslor för honom men han är liksom snäll. Han är fin och rolig.

Om du fick hitta på vad du ville just nu, vad skulle du göra?
Då skulle jag ringt min bästa vän, Mabel. Vi skulle fixa en super stor fest och bjudit in alla våra vänner. Självklart skulle de vara föräldrafritt så att vi kunde flörta med killarna som vi tycker om.

Vad ser du fram emot när du vaknar på morgonen?
Jag ser fram emot att gå till skolan, träffa mina vänner och killen jag tycker om.

Hmm.. vad skulle jag ha gjort efter?

Jag skulle fått en massa presenter, en ny mobil och en kattunge. Typ allting. Det skulle vara typ som min födelsedag. Jag skulle få hela skiten.

Efter jag har fått alla presenterna så skulle jag få välja mat. Det skulle bli grillat. Sen får jag mer presenter, och så ger jag några presenter till min bästis Mabel. Bara för att vara snäll. Sen har jag och Mabel fest hela kvällen utan att mamma får vara med.

Hmm..

Sist men inte minst går alla hem. Förutom killarna som jag och min bästa vän tycker om. Då har vi en dejt och sen får killarna sova över. Vi ser en skräckfilm tillsammans, och håller varandra i handen. Bara för att vi inte ska bli rädda. Sen sover vi.

Vilken seriefigur får dig att skratta mest?
Hmm…. Jag har inte direkt någon.

Om du öppnade en butik, vad skulle du sälja?
Kläder och smink produkter.

Vad skulle du heta om du var en superhjälte och vilken skulle vara din superkraft?
Jag vet inte vad jag skulle heta, men jag måste tänka vad jag vill ha för superkraft först. Hmm.. min superkraft? Det skulle vara coolt att kunna resa tillbaka i tiden. Då skulle man kunna fixa saker som har blivit fel, typ om man har blivit osams med någon. Så ja, det skulle vara min superkraft. Kanske skulle jag då heta Fixar Alva.

Ja, det skulle nog ha funkat.

Vad är det bästa med att vara på stranden?
Det bästa med att vara på stranden? Det är att jag får busa i vattnet. Jag gillar vatten för där känner jag mig levande.

Om du fick odla något hemma, vad skulle det vara?
Jag skulle vilja odla en paprika. För det är så gott.

Hur visar du kompisar att du tycker om dem?
Jag brukar säga att jag älskar dom, vi skrattar tillsammans och vi kramas. Ibland köper jag också presenter för att visa uppskattning lite extra.

Vad känner du när du får en kram?
Det beror på vem jag får den utav. Om jag till exempel skulle få den av killen som jag gillar så skulle jag bara bli.. helt förstenad. Men om jag skulle få den av min bästis eller min mamma. Då skulle jag bara krama tillbaka.

Om gosedjur kunde prata, vad skulle de säga?
Om det skulle vara Kattis (mitt gosedjur sedan jag var liten) så skulle den säga: Hej Alva, min bästa vän. Vill du leka eller prata om något som har varit dåligt i skolan?

Vad tycker du det är som gör någon snäll?
Det är när något verkligen visar att den bryr sig om mig. När den typ tar hand om mig när jag har ramlat eller så.

Hur skulle ditt dröm trädhus se ut?
Den skulle ungefär se ut som ett vanligt hus. Men det skulle ligga i ett träd och vara mycket bättre. Nedanför skulle det finnas en swimmingpool. Trädkojan skulle också rymma många personer, typ 30 pers.

Vad känner du när du har givit bort något?
Jag känner mig glad, och det känns skönt att ge bort något. Jag blir helt enkelt glad när någon annan blir glad.

Vad har du skrattat åt idag?
Idag har jag skrattat åt en tv-serie som jag har sett. Den var på Disney+ och innehöll en rolig scen.

Om du skrev en bok, vad skulle det handla om?
Den skulle handla om livet. Nej, den skulle handlat om mobbning. Varför man mobbar, och vad man kan göra om man blir mobbad.

Om du ritade allt som dök upp ditt huvud, vad skulle du rita nu?
Ingenting.

Om du fick sy kläder, hur skulle de se ut?
Som kläder? Om det skulle vara en outfit skulle jag tänka fest. Det skulle vart en fin klänning med ombré tyg i rosa, lila, blå och vitt.

Varför ska man hjälpa andra?
För att en dag kanske man själv behöver hjälp. Då kan det vara bra om man själv har ställt upp för någon annan innan. Då får man oftast hjälpen tillbaka när man själv behöver den.

Vad hade du serverat om du hade en restaurang?
Chicken Nuggets. De ska vara goda, typ Mcdonalds goda. Milkshakes ska finnas också, typ McDonalds milkshakes. Sen har vi också grillad mat och pizza.

Berätta om en dröm som du minns väldigt väl.
Den här drömmen kommer jag aldrig glömma. Det var den gången då jag drömde om min kompis. Eller han är typ min kompis. Drömmen var att han, jag och några vänner hade vattenkrig med ballonger. Vi var ute vid någon trädgård eller något. Vi kastade på varandra och sen skulle vi typ samlas i en ring.

Jag ställde mig bredvid honom och helt plötsligt pussade han mig. Sen efter det vaknade jag, och fick världens grimas i ansiktet. Jag tänkte då bara va? Är jag kär i honom eller vad?

Vad får dig att känna dig tacksam och glad?
Jag är tacksam över att jag har världens bästa mamma. Men också över att jag har världens bästa, bästa vän. Sen har jag också världens bästa familj (mormor & morfar).

Vart vill du resa? Hur skulle du ta dig dit?
Jag skulle vilja resa till Paris, och jag skulle flyga dit. Om jag fick bestämma skulle jag resa dit i första klass. Då skulle alla tro att jag var superkänd och alla skulle vilja ta bild med mig.

Vilka är dina favoritljud?
Favoritljud? Pruttljud. Det får mig att skratta.

Om du fick prata med ett vilddjur, vad skulle du fråga?
Jag skulle valt att prata med en delfin. Då skulle jag frågat hur det känns att bo i havet.

Vilket språk skulle du vilja lära dig?
Franska, men det lär jag mig redan nu i skolan.

Den här sommaren har visserligen inte riktigt varit sig likt. Covid-19 har ju varit med oss alla och är ju fortfarande kvar. Vår sommar påverkades lyckligtvis inte så mycket mest för att vi inte hade så mycket planer innan. Men lite skillnad har det nog ändå varit även för oss. Vi har till exempel hållit oss hemma mycket mer än vanligt den här sommaren. 

Det har naturligtvis varit tråkigt, men någonstans får vi hoppas på att de kommer ljusare tider snart. Vi har ändå haft det bra och hunnit med att njuta av både sol, bad och jordgubbar i mängder. Det har blivit en och annan tripp inom Sverige också, men några utlandsresor har vi hållit oss borta ifrån.

Här hemma har vi givetvis också hittat tillbaka till vardagen. Alva har börjat högstadiet. Tänk att hon som nyss var så liten redan hunnit börja årskurs 7. Det känns fortfarande så konstigt. Det var ju liksom inte så länge sedan jag själv var där, eller jo det var det kanske. 

Jag själv då? Jo, jag har ju också börjat skolan igen efter sommaren. Nu är det faktiskt inte långt kvar tills jag är klar. I mitten av maj tar jag examen, och kan titulera mig själv som Digital marknadskommunikatör. Ni kan ju gissa om jag längtar? Om sanningen ska fram gör jag det med skräckblandad förtjusning.

Hur har ni det i dessa Corona-tider? Jag själv känner att det är en känsla av limbo. Man vet varken ut eller in. Man vet helt enkelt inte riktigt hur man ska förhålla sig till allt. Hur mycket törs man vistas ute och hur kommer livet i sig påverkats? Det känns som vi inte gör mycket annat än att vänta på nya presskonferenser med senaste nytt, och spekulera inför vad som komma skall.

Det är mycket diskussioner fram och tillbaka kring skolorna också. Ska det stängas eller inte? Som det ser ut just nu verkar det som skolorna fortsättningsvis ska hållas öppna. Men samtidigt läser man på var och vartannat ställe om människor som håller sina barn hemma ändå. För egen del har Alva haft studiedag idag, och likaså under morgondagen. Om sanningen ska fram måste jag erkänna att det känns skönt och så mycket tryggare att ha henne hemma.

Men det känns bra trots allt, och framförallt tryggt att vi har kunnat lösa allt så bra. I rådande omständigheter vet jag nämligen att flera i klassen har tvingats vara hemma från sina LIA platser helt. Det måste kännas fruktansvärt tråkigt, särskilt då vi alla längtat och väntat efter den här tiden. Efter 7 månaders studier vill vi ju alla komma ut i det verkliga arbetslivet. Det känns därför tacksamt att jag själv inte sitter i samma situation. Lite extra också med tanke på att jag själv har visat vissa symtom de senaste dagarna. Det innebär ju i praktiken att jag själv hade tvingats vara hemma annars.

Men i och med att vi kör nu på distans, så kommer jag kunna fortsätta och arbeta på hemifrån trots allt. Åtminstone så länge jag känner att kroppen orkar och mäktar med. För förhoppningsvis är det ingen fara med mig, och kanske rent utav ett vanligt förkylningsvirus som jag har. Så tillsvidare kör jag på hemifrån och isolerar mig (oss) här hemma.