Nu är det snart dags för semester för många, och med den kommer ofta en hel del ångest. Dels är det inte alla som har möjlighet att ta ut semester i 3-4 veckor, och som i stället tvingas arbeta hela sommaren i stället för att njuta av härliga sommardagar. Sen finns det naturligtvis även de som redan går hemma, och inte ens har något arbete att gå till, och där med kanske redan har en begränsad budget. För egen del så befinner jag mig lite i den förstnämnda situationen just nu. Det är nackdelen när man inte är fastanställd, utan enbart arbetar som behovsanställd.

I sommar kommer jag därför med andra ord arbeta en hel del, och det gäller därför för oss att ta vara på de dagar av ledighet som trots allt dyker upp. Här hemma försöker jag därför planera, skissa på budget och räkna på vad som kan göras och inte. För jag är trött på den här jobbiga ångesten som infinner sig i samband med semestertider och sommar. Ni vet alla de där måsten som alltid tycks finnas. Alla resor som förväntas genomföras, alla grillkvällar samlade med vänner runt bordet, alla besök på diverse nöjes- och temaparker osv.

Ibland har man helt enkelt inte råd, ibland vill man kanske inte alls och för vissa kanske inte alls dessa vänner ens finns. Jag själv känner att det är tufft då det finns så otroligt mycket vi vill göra, men samtidigt krävs det någonstans att jag är realistiskt. Vad har vi råd med och inte? Ska vi prioritera lite fler mindre resor eller kanske en lite större? Måste vi ens göra någon resa alls, kanske ska vi bara vara hemma och njuta här? Vad har alla andra för planer? Kan vi kanske hänga på någon och åka någonstans tillsammans? Har vi ens några att hänga på?

Ångesten inför sommaren är med andra ord ganska stor här redan. Men jag försöker låta bli och försöker tänka på annat. Jag är inte ensam om att jobba i sommar och att behöva ha barn på frita, jag vet att Alva dessutom älskar att vara där och kommer njuta lite extra. Det är trots allt hennes sista termin innan frita upphör efter sommaren. Jag vet att jag är ensamstående och att det är tuffare många gånger när man får stå för all försörjning på egen hand, jag vet att det kräver att jag måste spara och lägga undan lite oftare än det som kanske är två i samma hushåll. Det är okej och det funkar även om det i perioder ger lite ångest och en känsla av orättvisa. Sen finns det naturligtvis vägar för allt om man nu vill det – som att ta lån till exempel.

Själv känns det inte som ett alternativ för mig, åtminstone inte när det kommer till resor och sommarnöjen. Men att delbetala och/eller lägga undan en slant här och var absolut. Det jag vet nu är i alla fall att jag måste snabba på lite, för är det något vi alla vet är det att man aldrig ska vara ute i sista minuten när man ska boka en resa eller en stuga. Om man inte har riktig tur förstås eller gott om pengar, då man annars oftast riskerar att boka för sent när allt redan är upptaget.

Hur ser det ut för er i sommar? Kommer ni arbeta eller är ni lediga mycket? Har ni några resor inbokade eller blir ni hemma och njuter utav det där lilla?